Att makt och rädsla följs åt är ett välkänt faktum. Till de mest grundläggande behov vi människor har är att bli och känna oss bekräftade. Om detta behov inte tillfredställs blir vi rädda och osäkra - vår självkänsla får sig en törn och så får tvivlet tag i vårt inre och så snurrar destruktivitetens karusell igång.
Dr Glas monolog ger en träffsäker om än så tragisk bild av människans tillkortakommande i samband med att inte bekräftas."Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill inviga människorna någon slags känsla, själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst" (Hjalmar Söderberg, Doktor Glas 1905)
Vad makt och rädsla kan orsaka blev så tydligt för mig efter Folkpartiet Liberalernas nomineringsmöte i Köping under lördagen. Ett möte som ger bitter eftersmak då bristande ledning och demokratiunderskott är ytterligare försvårande omständigheter.
Att det så även fanns stråk av lojalitet,generositet och välvilja gör att det ändå finns en strimma av hopp och att politiken är framgångsvägen för ett bättre liv och att det måste gå att förbättra de mellanmänskliga relationerna. Agneta Berliners valkampanj får visa vägen för ett bättre Västmanland
